En fyraårig flicka leker i sandlådan på en förskola. Hon hittar någonting och plockar upp det. Detta något visar sig vara explosivt som sprängs i hennes händer.

Läkarna på sjukhuset vet inte om flickans händer går att rädda.

Detta i ett Sverige 2011.

Jag kan inte sluta gråta och hjärtat vill slita sig ur kroppen. Hur kan man göra så mot ett oskyldigt barn?

Kommer denna lilla tjej någonsin att kunna närma sig en sandlåda? hur mår de människor som bevittnade detta hemska? de barn som fanns runtom? den lilla flickans föräldrar?

Så ser jag min egen dotter. Med en mp3-spelare i handen dansar hon framför spegeln, helt inne i sin egen värld. Frisk, levnadsglad och full av kärlek. Det hade lika gärna kunnat drabba henne...

Ska man som förälder inte längre kunna slappna av alls? ska rädslan för liknande situationer tvinga småbarnsföräldrar att hålla sig inomhus, bakom låsta dörrar?

Ska jag som förälder behöva scanna av alla lekplatser innan jag låter mitt barn vistas där?

Blotta tanken gör mig själasvag och förbannad. Våldet gör mig förbannad.

Så oerhört tragiskt och onödigt.

Fy fan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej dagboken. Måndagen ljusnades och vi lastade en dotter och övernattningskläder i bilen. Sonen fick stanna hemma och vattna katten. "mot äventyyr" tjoade vi samstämmigt i kör när bilen rullade ut på vägen. I Norrtälje spatserade vi på bästa turistm...

Efter ett biobesök tog vi tillfället att besöka stadsparken i Uppsala. Nova älskade varje sekund av det. Men som hon sade: - mamma, lova att vi inte åker hit för ofta! Jag vill ha såhär kul jämt. ...

Det här är sången till mig själv.   Till min egosyster, mitt jag. Så lång vilsenhet utan fokus, där törnarna tilläts rasera mina kläder.   Till barnet från förr: det blir bra.   Till tjejen från förr: Det är inte ditt fel.   Til...

Man kliver upp. Tar två steg från sängen & är i vardagsrummet, som bär spår av gårdagens filmvisning med familjen, lillsessans pyssel och Tonårstrollets häng framför dator. På bord: muggar & glas. På golv framför teven: Nintendo 64 & dess spel.   ...

Så kom 2012.   Vi skålade ut 2011 bredvid ruinerna av vårt tidigare hem. Med leende läppar och skratt.   Läppar bedövade av vinet, känslorna utanför kroppen & ända in i själen. Familj & vänner i kylan som fick näsorna att lysa rödaktigt. Kräf...